Lycka

Jag förstår inte hur jag kunde tvivla,
det är ju detta jag vill långt ut i fingertoppen.
Nu är vi tillbaka iaf, och kämpar som
aldrig förr. Ulrika stöttar riktigt bra,
hon är min idol, det ska ni veta.

Igår fick jag oplanert nog köra jenny å linda till Kulltorp,
efter det dorg jag själv mot stan en vända på två och en halv timme? :)
Väl hemma mådde jag prima och sov som en prinsessa inatt.
Nu tickar klockan lite för fort, om en timme ska jagta bussen
till skolan för två lektioner. Vad som händer ikväll
återstår faktiskt att se :).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0